Malin Welin Svahn på jobbet. Hennes engagemang lyser igenom det stora leendet och den varma blicken.

Under 90-talet präglades barnmorskan Malin Welin Svahns yrkesliv av en stark drivkraft att förbättra den svenska sjukvården. Som operationssköterska bevittnade hon hur dyra resurser underutnyttjades och hur operationssalar stod tomma en stor del av tiden. Denna insikt lade grunden för hennes engagemang för en mer effektiv och resurssnål vård.

Med över 25 års erfarenhet i Region Skåne har Malin haft en bred och varierad karriär. Hon har arbetat som barnmorska, haft chefsuppdrag och har under senare år frilansat genom bemanningsföretag. Hennes passion för vård och innovation har lett henne till en roll som klinisk expert på Cetro Medical. I sitt arbete kombinerar Malin kliniskt arbete i Norge och norra Sverige med att utbilda Cetros personal om olika produkter och förmedla vårdens perspektiv till produktutvecklingen. Hon bidrar aktivt till kvalitetsfrågor, marknadsföring och innovation på företaget.

Malins resa präglas av en stark drivkraft att förbättra och effektivisera svensk vård. Hon är en erfaren vårdveteran med ett stort engagemang för både patienter och yrkeskollegor. Här tar vi reda på vad hon tycker om några av vårdens rådande utmaningar – och hur man kan komma tillrätta med dem.

Vilken är den största utmaningen du ser i svensk sjukvård idag?

”Personalbrist är en av de största utmaningarna vi står inför idag. Den leder till stress och ohälsa bland personalen, vilket i sin tur kan leda till sämre vårdkvalitet och en ökad risk för felbehandling. För att skapa en bättre arbetsplats och förbättra vården behöver vi ha mer inflytande och individuell planering för personalen. Att ge dem mer ansvar och möjlighet att styra sitt arbete kan öka motivationen och trivseln. Mindre enheter kan också bidra till en bättre arbetsmiljö och samhörighet.

Dekorativ bild. Team av medicinsk personal har morgonmöte i styrelserummet. Läkare och sköterskor tittar på en digital surfplatta.
I en arbetsmiljö där personalen känner sig mer delaktig ökar motivation och trivsel.

Vi behöver satsa på att öka attraktiviteten i vårdyrket genom att erbjuda bättre arbetsvillkor och högre löner. Det är också viktigt att skapa en arbetsmiljö där personalen känner sig delaktig och uppskattad.

Utöver detta kan vi titta på lösningar som gör det lättare att kombinera yrkesliv med privatliv, exempelvis genom att sträva efter flexiblare scheman. En annan viktig aspekt är kompetensutveckling. Genom att erbjuda kontinuerlig utbildning kan vi se till att personalen har den senaste kunskapen och kompetensen för att utföra sitt arbete på ett bra sätt.

På sikt kan en mer attraktiv vårdsektor med nöjd personal leda till en bättre arbetsmiljö, färre felbehandlingar och en högre vårdkvalitet för alla patienter”.

Hur kan vi skapa en mer jämlik vård i Sverige?

”Ojämn vård är ett problem som drabbar många i Sverige. Kvaliteten på den vård man får kan variera beroende på var man bor. För att skapa en mer jämlik vård behöver vi samla resurser och specialistkompetens för att stärka mindre sjukhus. Digitalisering kan också bidra till att öka tillgängligheten och ge patienter i hela landet tillgång till specialistsjukvård.

Dekorativ bild. Snötäckt landskap med Kalix berg och en klarblå himmel i bakgrunden. I förgrunden syns en ensam man på snöskoter.
I glesbygdsområden kan det vara svårare att få jämlik vård.

Jämlik vård är en grundläggande rättighet för alla i Sverige. Vi behöver därför satsa på att stärka mindre sjukhus och göra det lättare för patienter att få den vård de behöver.

En lösning kan vara att skapa regionala vårdsamarbeten där sjukhusen i en region samarbetar och delar på resurser och specialistkompetens. Detta kan bidra till att stärka mindre sjukhus och göra dem mer attraktiva för personal att arbeta på.

Digitalisering kan också spela en viktig roll i att skapa en mer jämlik vård. Genom att använda digitala verktyg kan vi ge patienter i avlägsna områden tillgång till specialistvård via telemedicin. Vi kan också använda digitala verktyg för att samordna vården och göra det lättare för patienter att få den information och det stöd de behöver.

Genom att satsa på både traditionella och digitala lösningar kan vi skapa en mer jämlik vård i Sverige. Alla patienter, oavsett var de bor, har rätt till god vård”.

Hur kan vi effektivisera vården och göra den mer tillgänglig?

”Digitala lösningar kan revolutionera vården på flera sätt. Genom att komplettera fysiska möten kan de förbättra effektiviteten och tillgängligheten. Patientjournaler och recept kan digitaliseras, vilket sparar tid och resurser, minskar pappersarbete och tillgängliggör information. Detta frigör tid för vårdpersonalen att fokusera på själva patientbehandlingen. 

Digitalisering förbättrar också kommunikationen med patienterna. De kan enkelt boka tider, få labbresultat och kommunicera med sin läkare via nätet. Det ger patienterna mer kontroll över sin egen vård och minskar väntetiderna.

Telemedicin är ytterligare en positiv effekt av digitalisering. Patienter kan få vård på distans, oavsett var de bor. Detta är särskilt fördelaktigt för patienter i glesbygden eller med nedsatt rörlighet. Digitala verktyg kan också användas för att analysera patientdata och fatta mer informerade beslut om vård och behandling.

Digitala verktyg kan användas för att analysera patientdata och förbättra diagnostik.

Det är dock viktigt att komma ihåg att digitalisering inte ersätter den personliga kontakten mellan patient och vårdpersonal. Fysiska möten kommer alltid att vara en viktig del av vården. Digitala lösningar ska fungera som ett komplement för att förbättra effektiviteten och tillgängligheten.

För att lyckas med digitaliseringen inom vården krävs det en god infrastruktur och utbildning av vårdpersonalen i att använda de nya verktygen. Det är också viktigt att säkerställa att alla patienter har tillgång till digitala verktyg och internet, annars riskerar digitalisering att öka klyftan i vården”.

Vad krävs för att skapa en stabilare och mer långsiktig vård?

”En stabil och långsiktig vård kräver en tydlig politisk vision och ett starkt samarbete mellan olika aktörer, bland annat politiker, tjänstemän och vårdpersonal. Vi behöver satsa på förebyggande vård och skapa en arbetsmiljö där personalen trivs och känner sig delaktig. 

Dekorativ bild. En läkare i sjukhuskläder sitter på huk framför en liten pojke i blå romper. De ler mot varandra.
”Vårdpersonalen är vården viktigaste resurs, och därför måste vi skapa en arbetsmiljö där de trivs”.

Vi behöver planera för framtiden och sätta upp tydliga mål baserade på vetenskap och erfarenhet. Vårdfrågorna är för viktiga för att spela politik med, och därför krävs samarbete över partigränserna för att hitta gemensamma lösningar. Detta gäller inte minst vårdköerna, ett komplext problem som kräver långsiktiga och samordnade initiativ.

Genom att till exempel göra “kösatsningar” med utökade öppettider, erbjuda fler digitala vårdmöjligheter, effektivisera samordningen mellan vårdgivare, satsa på förebyggande vård och förstärka resurserna inom vården kan vi skapa en mer tillgänglig och effektiv vård för alla i Sverige. Detta behövs för att förhindra sjukdomar och spara både pengar och lidande. Vårdpersonalen är vården viktigaste resurs, och därför måste vi skapa en arbetsmiljö där de trivs och känner sig delaktiga. Genom att fokusera på dessa områden kan vi forma en bättre och mer stabil vård”.

Hur kan vi förbättra produkter för barnmorskor och annan vårdpersonal?

”Genom aktivt lyssnande och samarbete med vårdpersonalen kan vi förbättra de produkter som underlättar deras arbete. Att ta tillvara på feedback och idéer från användarna är en viktig del av produktutvecklingen och mitt arbete hos Cetro Medical. Barnmorskor och annan vårdpersonal har värdefull kunskap om de dagliga utmaningarna och behoven i vården. Genom att lyssna på deras feedback utvecklar vi produkter som är mer användbara, effektiva och anpassade efter deras specifika arbetsuppgifter.

Exempelvis kan barnmorskor bidra med synpunkter på hur man kan förbättra instrument för gynekologiska undersökningar för att göra dem mer bekväma för patienterna. De kan också ge förslag på nya produkter som kan underlätta vårdarbetet, till exempel gynekologiska verktyg som förenklar undersökningar, eller instrument som gör skillnad vid förlossningar. Ett exempel på ett riktigt bra verktyg som Cetro Medical har tagit fram i samråd med vårdpersonal är ett självhållande vaginalspekulum för engångsbruk, Easyspec®.

Bild av Cetros självhållande vaginalspekulum Easyspec i genomskinlig plast mot en vit bakgrund.
Cetro Medicals självhållande vaginalspekulum för engångsbruk, Easyspec®.

Ett annat vi tillverkar är Hegenberger Retractor®, ett sterilt engångshjälpmedel i plast för postpartediagnoser och sutureringar som togs fram av den danska barnmorskan Malene Hegenberger. 

Ett öppet och nära samarbete mellan vårdpersonal och produktutvecklare är nyckeln till att skapa innovativa lösningar som förbättrar vården för både personal och patienter. Genom att ta tillvara på vårdpersonalens praktiska erfarenheter kan vi utveckla produkter som stödjer dem i deras arbete och bidrar till en bättre vårdkvalitet”.